Kyrkans framtid i Sverige?

Är i Uppsala nu och sitter vid frukosten och läser Upsala Nya Tidning. Som vanligt står det en hel del om politik, hur SD skall bemötas, vem som blir talman mm. När jag läst det fortsätter jag att bläddra i tidningen och märker då att det görs ett reportage om en ny syrisk-ortodox kyrka i Valsta.

Det är väldigt roligt att läsa om hur församlingen först fick köpa marken för en (1) krona, mot löftet om att de inte bara skulle ha kyrkan för sig själva, utan de skulle också bygga en stor samlingslokal som skulle kunna hyras ut till vem som helst i kommunen för et pris som kommunen bestämde.

Församlingen köpte marken och har nu snart byggt färdigt en kyrka som kostar 55 miljoner. Kyrkan finansieras av medlemmarna själva och av lån på bank.

I början fanns det tydligen ett motstånd från vissa i kommunen, inte minst det faktum att församlingen fick marken så billigt har upprört en och annan. Men när det informerats om bygget, har detta vänts till något positivt.

I artikeln kan vi läsa om att församlingen tidigare har firat sina gudstjänster i Valsta kyrka, som är en del av svenska kyrkan. Men att denna kyrka nu har blivit för liten. Den nya kyrkan kommer rymma 750 personer som kan fira gudstjänst tillsammans. Utöver gudstjänstlokal och samlingslokal bygger församlingen också tillhörande fritidsgård mm.

Jag tycker att denna artikel var mycket uppmuntrande. Dels för att det visar att SD har fel om de s.k. utomeuropeiska invandrarna. De är inte alls lata och initiativlösa, om nu någon trodde det. Men det kan också få oss som är en del av svenska kyrkan att fundera.

Hur kommer det sig att ”vår kyrka” är för liten, samtidigt som de syrisk-ortodoxa behöver bygga nytt. Den syrisk-ortodoxa församlingen har 1500 medlemmar i Valsta, hur många medlemmar svenska kyrkan har där vet jag inte, men jag antar att det är många fler.

Min övertygelse är att vi har mycket att lära av våra kristna medsyskon. Det finns kyrkor i Sverige som växer. Låt oss titta på vad vi kan göra tillsammans med dem, istället för att lyssna på dem som säger att kristendomen håller på att dö i vårt land.

Kristi kyrka har överlevt förföljelse, hån och marginalisering förr, och alltid överlevt. Det kommer den att göra igen. Även i Sverige! Det är jag övertygad om, och jag fick ny kraft och tro för det när jag läste UNT. Vem kunde tro det?

/Dan Bernspång

Val 2010

Nu har det alltså hänt. Sverige har blivit ett land som andra i Europa. Vi har också fått in ett populistiskt parti i vårt parlament. Det är egentligen inte förvånande, men det är inte mindre allvarligt för det. Jag hoppas nu verkligen att de etablerade partierna gör allt vad de kan för att minimera SD:s inflytande.

Men jag blir samtidigt lite orolig när jag hör att pajkastningen fortsätter. Som jag ser det är det naturligtvis så att sittande regering fortsätter, eftersom de är störst. Att säga att man inte kan fortsätta som minoritetsregering utan att man gör det med stöd av SD tycker jag är ett märkligt sätt att resonera. Så länge inte Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och SD gör gemensam sak och fäller regeringen kan den ju sitta kvar. Och om de röd/gröna fäller regeringen tillsammans med SD, vem är det då som lutar sig mot SD för att få stöd? Som jag ser det kommer regeringen att regera Sverige med passivt stöd av bl.a. miljöpartiet om de inte fäller regeringen.

Jag hoppas nu att pajkastningen slutar och att de etablerade partierna tar sitt förnuft till fånga. Att de kan glömma blockpolitiken, för att uppnå ett högre syfte. Det naturliga, som jag ser det, är att Alliansen pratar med Miljöpartiet. Inte minst skulle MP vinna på det. Jag tror nämligen inte att något alliansparti kommer stödja de röd/gröna. Åtminstone inte så länge som vänsterpartiet är med. Avståndet är helt enkelt för långt. Om då MP kan påverka politiken i fyra år, genom att stödja sittande regering, så tror jag att de vinner på det.

I många frågor har ju MP och Alliansen redan varit överens, mot S och V. Så avståndet är inte så stort egentligen. Förhoppningsvis inser Miljöpartiet det, och lämnar valretoriken bakom sig för att istället ta ansvar för Sverige på allvar. Då kan vi få en stark regering, som håller SD borta.

/Dan Bernspång

Sverigedemokraterna och humanisterna

Läste i lördagens DN en mycket bra och tänkvärd debattartikel. Det var Elisabeth Gerle som skriver om likheterna mellan Sverigedemokraternas och Humanisternas människosyn.

Ni kan läsa den på http://www.dn.se/debatt/fel-att-bunta-ihop-manniskor-som-ateister-eller-muslimer-1.1168699

Det är verkligen befriande att läsa hennes granskning och analys av den människosyn som präglar Sverigedemokraterna och Humanisterna. Båda har en klart elitistisk ideologi, som idiotförklarar alla som inte håller med dem.

När det gäller Sverigedemokraterna är detta tämligen uppenbart att de har en människosyn som gör skillnad på människor beroende på var ifrån de kommer och hur de ser ut. Men även Humanisterna har en påtagligt skrämmande människosyn. De vill sträva efter att vissa människor inte skall ha samma demokratiska rättigheter som andra. Jag talade med en företrädare för Humanisterna som hävdade att kristna människor inte borde få sitta i riksdagen eller i någon annat beslutande organ i samhället.

Han grundar inte detta på att kristna, eller människor som bekänner sig till någon annan religion, skulle ha fattat sämre beslut än andra. Han kunde inte peka ut någon sakfråga, där tron gjort att parlamentarikerna hade fattat galna beslut. Istället grundades han åsikt i att troende människor inte är tillräckligt rationella för att anförtros förtroendeuppdrag.

Med detta säger han att människor med en religiös tro, inte kan tänka klart. Att andra ideologier också kan göra att man ser på världen på ett visst sätt, t.ex. kommunism, konservatism, socialism mm, det spelar ingen roll för honom. Så länge man inte tror på en gud, får man tro på vad man vill. Om man tror på en gud skall man alltså automatiskt vara sämre än den som inte tror på en gud.

Denna människosyn är odemokratisk och elitistisk. Det är skönt att detta kommer fram. All liknande elitism måste bekämpas för att demokratin skall fortsätta leva. Om man sedan vill utesluta människor p.g.a. hudfärg eller tro spelar mindre roll. Samma människosyn ligger till grund för både Sverigedemokraterna och Humanisterna, det är skönt att det kommer fram. På detta sätt kan vi bemöta båda yttringarna som de odemokratiska rörelser de är.

Ser fram emot att läsa Elisabeth Gerles bok: ”Farlig förenkling – om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna”

/Dan Bernspång

SD och demokratin

Har med spänning följt debatten om Sverigedemokraternas reklamfilm på TV4. Efter att ha sett filmen kan man konstatera att det inte är konstigt att det blir debatt.

Att på detta sätt ställa invandrare och pensionärer mot varandra är ganska osmakligt och det är lätt att se varför TV4 inte vill visa denna film. Samtidigt ställer det demokratins spelregler på sin spets. Är det rätt att tysta obekväma åsikter, eller bör vi istället med sakliga argument visa på ett annat sätt att tänka? Hur skall vi egentligen hantera främlingsfientlighet och andra icke demokratiska åsikter? Är bojkott verkligen rätt sätt att gå?

Jag tror inte att det hjälper att tysta odemokratiska tendenser i samhället. Risken är att de bara växer i tysthet då, och risken är att det till slut växer så att det inte går att stoppa. Vi kan se att det har hänt i många länder i europa. Man har försökt ignorera främlingsfientliga partier, och har därigenom hjälpt fram dem. I Norge är t.ex. SD:s motsvarighet näst största parti.

TV4 säger inte heller att de vill tysta SD, utan hänvisar istället till att reklamfilmen skulle strida mot svensk lag. De menar alltså att det blir hets mot folkgrupp. Vad som är sant och inte gällande det, kommer vi antagligen få reda på eftersom SD själva anmält sin film till justitiekanslern för att se om den verkligen är rasistisk och odemokratisk.

Oavsett vilket tror jag att SD:s syfte med filmen är uppnått. De har fått den uppmarksamhet som de önskade. Som jag ser det är deras strategi att framstå som ett motarbetat och missgynnat parti. De vill helt enkelt framstå som offer. Detta har de lyckats med. Återigen handlar inte debatten om SD:s politik, utan om huruvida de är missgynnade eller inte.

Även om jag alltså förstår att TV4 stoppar filmen, och även om jag tycker att reklamfilmen är osmaklig så tycker jag att den skall visas. Jag tror nämligen att SD vinner på nuvarande diskussion. De som egentligen inte delar deras uppfattningar, riskerar att tycka synd om SD. Medieanalytikern Olle Lidbom delar denna uppfattning om partiet strategi. När den samlade eliten i Sverige gemensamt vill tysta SD, kan det tyvärr leda till ökat stöd för dem. Och det vore verkligen inte bra.

Som jag ser det måste vi låta även SD:s åsikter komma fram, annars blir det inte öppet vad de verkligen tycker. Och vi kommer inte kunna bemöta dem. Även om jag personligen tycker att deras åsikter är fel, så måste de få komma fram. Jag är övertygad om att SD vinner på att vi försöker tysta dem.

Demokratin är svår på det sättet. Om vi verkligen vill vara demokratiska, måste vi acceptera även att odemokratiska åsikter finns, och bekämpa dem.

/Dan Bernspång