Val 2010

Nu har det alltså hänt. Sverige har blivit ett land som andra i Europa. Vi har också fått in ett populistiskt parti i vårt parlament. Det är egentligen inte förvånande, men det är inte mindre allvarligt för det. Jag hoppas nu verkligen att de etablerade partierna gör allt vad de kan för att minimera SD:s inflytande.

Men jag blir samtidigt lite orolig när jag hör att pajkastningen fortsätter. Som jag ser det är det naturligtvis så att sittande regering fortsätter, eftersom de är störst. Att säga att man inte kan fortsätta som minoritetsregering utan att man gör det med stöd av SD tycker jag är ett märkligt sätt att resonera. Så länge inte Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och SD gör gemensam sak och fäller regeringen kan den ju sitta kvar. Och om de röd/gröna fäller regeringen tillsammans med SD, vem är det då som lutar sig mot SD för att få stöd? Som jag ser det kommer regeringen att regera Sverige med passivt stöd av bl.a. miljöpartiet om de inte fäller regeringen.

Jag hoppas nu att pajkastningen slutar och att de etablerade partierna tar sitt förnuft till fånga. Att de kan glömma blockpolitiken, för att uppnå ett högre syfte. Det naturliga, som jag ser det, är att Alliansen pratar med Miljöpartiet. Inte minst skulle MP vinna på det. Jag tror nämligen inte att något alliansparti kommer stödja de röd/gröna. Åtminstone inte så länge som vänsterpartiet är med. Avståndet är helt enkelt för långt. Om då MP kan påverka politiken i fyra år, genom att stödja sittande regering, så tror jag att de vinner på det.

I många frågor har ju MP och Alliansen redan varit överens, mot S och V. Så avståndet är inte så stort egentligen. Förhoppningsvis inser Miljöpartiet det, och lämnar valretoriken bakom sig för att istället ta ansvar för Sverige på allvar. Då kan vi få en stark regering, som håller SD borta.

/Dan Bernspång