Mycket att tänka på

31 mars, 2010

Idag, på dymmelonsdagen, är det dags för årets sista passionsmeditation i Brunnsbokyrkan. Det är något visst med passionshistorien och med meditationerna. Vi får följa Jesu väg till korset, vi får själva fundera på vad han verkligen gjorde för oss. Det är egentligen helt fantastiskt att Gud själv blev människa, att han dessutom led, dog och uppstod för att rädda oss till evigt liv gör det hela ännu större. Passionstiden är verkligen en bra tid på året för att reflektera över sitt eget liv och hur relationen till Jesus ser ut.

Samtidigt är det intressant att se och höra på medierna som enbart pratar om vilken mat vi äter och hur nyttigt/skadligt det egentligen är. Just nu lyssnar jag på en debatt som handlar om hur onyttig maten som vi äter under Påsken egentligen är. Det känns som att vi alltid pratar om detta ämne. Oavsett om det är Påsk eller vilken dag som helst. Kanske är detta lite typiskt för vår tid. Oavsett tid på året funderar vi på samma saker. Den rytm som kyrkoåret ger har vi helt eller delvis tappat. Jag tror egentligen att det är en förlust för oss. Oavsett om vi kallar oss kristna eller inte så behöver vi ibland hjälp med att fokusera på annat än det ”vanliga”. Att vi som kristna dessutom vet att genom kyrkoåret så påminns vi om allt det goda Gud gör för oss människor gör det hela ännu viktigare.

Jag läste precis att den kvinna som blev misshandlad i Landskrona för att hon och hennes man tutade på en bil som stod ivägen, nu inte går att rädda. När ondskan visar sitt ansikte på detta dramatiska sätt blir vi alla upprörda. Vi kan inte förstå hur detta kan hända. Vi blir lite räddare för varandra, eftersom vi inte vet vad som kommer hända och vem vi kan lita på. Tendensen i samhället är tyvärr hårdare och hårdare. Människovärdet verkar hela tiden devalveras. Det är mycket trist och jag är orolig för vad detta kommer leda till. Ökad misstänksamhet människor emellan har aldrig varit bra för ett samhälle. Att bara lita på dem som är precis som vi själva och som tycker som vi, är ingen framkomlig väg. Risken är trots allt stor att misstänksamheten och våldet sprider sig och jag är övertygad om att vi alla måste göra vad vi kan för att motarbeta detta.

I Bibeln kan vi läsa att alla människor är skapade till Guds avbild och att alla människor har ett okränkbart värde. Alla människor erbjuds förlåtelse genom det som Jesus Kristus har gjort. Detta visar oss att Gud älskar oss alla, oavsett ålder, etnisk härkomst, kön eller annat. Jag är övertygad om att en viktig uppgift för oss kristna är att hålla fast vid människovärdet och det som Jesus har gjort för oss. Dessa två saker hänger ihop.